Uppmuntrad av andras misär?

Gårdagens arbetsdag var nog min tyngsta hittills. En serverlösning som vi fått veta var idiotsäker falerade plötsligt och vår driftsleverantör konstaterade kallt att allt data var borta, men att de gärna hjälpte oss att installera om servern. Väldigt lättvindigt konstaterat av dom och ett besked som skulle leda till en mindre katastrof för oss. Vi lyckades till slut hitta ett företag som är experter på att rädda data från skadade diskar och i detta nu så arbetar de med att kontrollera diskarna för att se vad som kan räddas. Det verkar förhoppningsfullt men likväl var gårdagen en oerhört tung och oviss dag, för oss och för våra kunder.

Jag orkade inte ens laga mat åt barnen igår när jag kom hem. Det fick bli hämtmat. Efter att jag och barnen haft en mysstund tillsammans och sett lite på TV så fick de lägga sig. Jag kunde jobba vidare en stund innan jag fick på Dox på SVT några minuter in i dokumentären ”Dear Zachary”.

Dear Zachary var en oerhört gripande dokumentär som verkligen hjälpte till att ge mig lite perspektiv på dagen. I Dear Zachary har en dokumentärfilmare bestämt sig för att göra en film om sin bäste vän, David. David hade just blivit mördad och filmen var avsedd för hans ännu ofödde son, för att visa honom vilken fantastisk pappa han hade haft. Det riktigt hemska i hela historien var att den som var huvudmisstänkt till mordet var Davids före detta flickvän, tillika den som var 4 månader gravid med deras ofödde son.

Davids föräldrar hade en enda son. De ger sig in i kampen om sitt enda barnbarn men för att få träffa sitt barnbarn måste de komma överens med sin egen sons mördare, som mot alla odds och mot allt sunt förnuft blivit frisläppt mot borgen.

Dokumentären som skulle skildrat David och hans anhörigas kärlek till honom utvecklar sig istället till en fruktansvärd thriller framför våra ögon. Gripande, fascinerande, äcklande. På riktigt. Livsöden som man inte önskar att någon skulle behöva stå ut med. Man blir ledsen och förbannad.

Med det på näthinnan och i medvetandet så kan man ju snabbt konstatera att det knappast finns något som kan hända mig på jobbet som jag kan klassificera som en katastrof. Det finns bra och det finns dåliga dagar, det blir inte värre än så.

Ni som inte har sett dokumentären, gör det! Den finns på SVT Play till och med den 15 februari.

Trailern finns här:

Fan vad bra man har det.

Till och med reklamen är grym under Superbowl

Det var en lång natt mellan söndag och måndag. Superbowl #45 gick av stapeln och det har blivit något av en tradition att kolla in. I år när man haft möjlighet att följa grundspelet och slutspelet hela vägen var det mycket stort intresse jag såg fram mot matchen mellan Pittsburgh Steelers och Green Bay Packers. Det jag sett av Packers rörliga och passningsbenägne quarterback Aaron Rodgers tidigare under sägongen gjorde dom till personliga favoriter inför matchen.

Förutsättningarna för en riktigt tajt, hård och spännande final fanns så jag blev lite besviken när Packers tidigt kunde sticka iväg med en ganska stor ledning som såg ut att hålla sig till halvtid. Steelers lyckades dock rädda spänningen med en sen touchdown precis innan halvtid. Det innebär samtidigt att de förstörde 2 timmars sömn för mig som säkerligen gått och lagt mig på grund att matchen redan var avgjord annars.

Nu blev det en riktigt spännande och underhållande match till slut som Packers ändå vann med 31 – 25 till slut, efter att Pittsburgh än en gång kastat bort en boll (interception) i matchens slutskede när de hade chansen att gå om med hjälp av en touchdown. Dramatik ända till slutet alltså. Och trots endast 3,5 timmas sömn den natten så ångrar jag inget. Det var ren underhållning.

Dagen efter kollade jag in några av de reklamklipp som visats i de amerikanska TV-sändningarna under Superbowl. Det brukar satsas oerhört hårt på dom, men årets reklam var lite av en besvikelse tycker jag. Årets behållning kommer från VW. Ett riktig guldklipp. Skulle kunnat vara min son i huvudrollen, om jag haft råd att ge honom den grymma Darth Vader – dräkten då förstås.

Även värd ett hedersomnämnande: Peter Stormare i Budweisers reklam.

Att amortera 14 000 miljarder dollar

14 000 miljarder dollar. Det är den amerikanska statsskulden nu. Låter som ett hisnande belopp, men man fattar ju inte hur mycket det faktiskt är.

70% av landets BNP är det tydligen. Fortfarande svårt? På svenskan har de försökt sig på en illustration som gör att man baxnar. Detta är alltså en världsmakt. Kan vi lita på att dom fattar många sunda beslut framför som gynnar resten av världen? Tveksamt.

Hur ser amorteringsplanen förresten ut för att betala av en sån skuld? Kör de på 40 års rak amortering tro?

Så ser USA:s statsskuld ut « Wall Street-bloggen.

En vecka sedan vi fick tillökning

Idag är det exakt en vecka sedan vi fick tillökning i familjen.

Leos research gav äntligen frukt, han hade tagit reda på vad det faktiskt innebär att skaffa en dvärghamster – och han hade sparat ihop pengarna till att köpa både djur, bur och mat.

Svårt att säga nej i det läget. En dvärghamster känns ju dessutom som ett ganska anomymt och tystlåtet djur. Inget som jag kommer lägga märka till, så Leo kan få hållas.

En vecka senare kan man bara konstatera att den lilla varelsen tagit familjen med storm. Hon heter Hermione efter en karaktär i Harry Potter. Hon är nyfiken, aktiv och social. Tar man ut henne ur sin bur är hon framme och hälsar och kommer man in i Leos rum känns det som att hon spanar in vem det är som gjort entré. På kvällarna kör hon dessutom ett rejält gympass i sitt hjul, det riktigt dånar i buren när hon drar igång. Ljuvligt.

I dag är Leo veckans talare i skolan. Ämnet är valfritt och därmet givet, Hermione och hamstrar står på agendan.

Igår gjorde jag och Leo en film tillsammans som han ska visa i samband med sitt framförande. Så varsågoda, här är den lilla godingen:

.

Med våren kommer ny cykel

Nu är väl våren ta mig tusan snart här? Leo kom innanför dörren i helgen och jublade över att det var vår i luften och dagens nordanvind som går igenom märg och ben ska inte få ta den känslan ifrån oss. Våren är här. När som helst.

Med det så är det dags att avsluta ett av årets första projekt utanför jobbet. Att hitta sig en ny cykel. Min nuvarande har varit med ett bra tag, 7-8 år, och det är länge för en budget-mountainbike. Under de åren har vi växt ifrån varandra, jag och mountainbiken. Våra behov och intressen skiljer sig helt enkelt åt så mycket mer nu än när vi först träffades. Ska sanningen fram kanske jag har varit lite dålig på att vårda vår relation också. Kan hända för att hon har lite för många växlar att lägga in.

Dags att börja på något nytt alltså, att hitta tillbaka till rötterna. Nu vill jag ha något snyggt och gediget som är lätt att underhålla. Jag har lagt mycket tid på research, för jag ville inte påbörja ännu ett dåligt cykel-förhållande. Vi kommer trots allt att gå igenom mycket tillsammans på våra resor till och från jobbet, dag efter dag, år efter år.

Jag hade kollat länge och väl utan att riktigt hitta något som kändes rätt, då plötsligt en av mina favoritbloggare och designers Jon Hicks (som även tagit några av bilderna nedan) meddelade att han skaffat ny cykel. Det är en kille med smak, så det var intressant att kolla in. Men det känns ju som en kille med gott om pengar, och som säkert dessutom är petig med sina val. Det han väljer kan inte vara billigt.

Döm om min förvåning när det visat sig att han hittat en cykel som jag tyckte var skitsnygg, som inte kostade särskilt mycket, och som dessutom finns att köpa i Sverige! Så nu är det jag som klipper till med en Globe Daily 1 – ett amerikanskt vrålåk. Välkommen hem.

Front Rack with D Lock holder

Globe Daily 1 Bike

Globe Daily 1 Bike

Älska nätet

Av alla fantastiska uppfinningar som kommit under det senaste århundradet så måste Internet slå igenom som den allra största. Det finns inte en chans att något annat kan slå det när vi ser bakåt i tiden om 20-30 år.

Internets roll i demokratiseringen av vår jord går inte att förringa. Det som just nu händer i Egypten är ett tydligt exempel. Regeringen försöker stänga ner all internet-access och all mobiltelefoni i landet. Enbart för att försöka förhindra folkets försök att störta det nuvarande styret. Under tiden kan resten av världen ta del av vad som sker live, via Al Jazeera.

Just nu har till exempel den hatade presidenten avsatt alla, utom sig själv. Det är ju inte hans fel.

Ska bli mycket intressant att vakna upp i morgon och följa utvecklingen, till frukost.

Nya perspektiv

Att få nya perspektiv på saker man bara tar för givet eller gör ofta kan vara ganska uppfriskande. Jag var ute förra helgen och gjorde väl en ganska hemsk sak egentligen, men jag har inte riktigt sett på det ur den andres perspektiv förrän nu. Denna videon har fått mig att se det där på ett helt nytt sätt. Jag känner mig som en ny människa, och kan inte säga annat än… förlåt!

December from 328 Stories on Vimeo.

Ricky Gervais sätter ord på mina tankar

Jag har under hösten funderat lite kring de här stora frågorna med religion och vår relation till moder jord och har helt enkelt insett något som jag innerst inne vetat under en längre tid. Jag tror inte på Gud och jag tror inte på Jesus. Jag ser helt enkelt inte att det finns något som helst som tyder på att de skulle finnas. Framförallt inte utifrån det som står i bibeln.

Jag har absolut inget emot de som tror på det som står i Bibeln, så länge som de inser att det just är tro det handlar om. Det finns mycket där som känns helt befängt och framförallt finns det inget som egentligen kan styrkas av annan historisk bevisning. Trots det är det ofta de som inte tror på det som på något sätt måste bevisa varför. Jag tycker att det nog borde vara tvärtom.

Eftersom tanken på att inte tro på Gud kan var provocerande så är det inget jag diskuterar särskilt ofta. Särskilt inte framför mina barn som trots sin ringa ålder verkar tro att man för evigt kommer att brinna i helvetet om man fått för sig att inte tro på gud. Jag vill inte att de ska tro att jag kommer att råka så illa ut. Och det är väl just det man gör redan från barnsben – man ser till att tro på Gud – för att inte riskera att det faktiskt skulle kunna ligga något i det där med himmel och helvete.

Jag vägrar tro det. Jag tror hellre att vi lever i ”himlen” nu. Jag tänker inte slösa bort mitt liv på att ta på mig något slags skuld. Däremot använder jag flitigt kristendomens gyllene regel om att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Det är bra – och det budskap som tyvärr verkar tappas bort alltför ofta i världens religioner.

Jag läste idag ett fantastiskt meddelande från en av mina favoritkomiker Ricky Gervais. Han satte till punkt och pricka ord på just de tankar jag gått och burit på ett tag. Grym läsning som ni inte får missa!

Jag såg Zeitgeist-filmerna för andra gången för ett litet tag sedan och det läggs fram många bevis där för hur en stor del av världens nuvarande och tidigare religioner egentligen härstammar från Egyptens soldyrkan och de berättelser som har sitt ursprung därifrån. Där dyrkades solen i formen av guden Horus. Det finns mycket i de religiösa skrifterna som går att spåra tillbaka till gamla mer naturvetenskapliga skrifter, t.ex. de 12 månaderna som ofta blir 12 lärjungar, 12 söner, 12 getter eller liknande i skrifterna. 3 kungar, vise män eller herdar kan härledas till de tre starka stjärnorna i Orion. Även Jesus födelse går att förklara naturvetenskapligt eftersom de anser att det egentligen är solens ”födelse” vid vintersolståndet som såklart inträffar runt den 24:e. Jag är rädd för att det mycket väl kan stämma och att mycket av de krig, folkmord och orättvisor som drabbat vår jord de senaste 2000 åren har sitt ursprung i att samma berättelse gått från mun till mun åt olika håll alltför många gånger och förvanskats på vägen, precis som i den gamla barnleken.

Det är därför vi springer omkring och självmordsbombar oliktänkande nu. Tragiskt!

Så lägg nu er julkraft på de budskap som våra egyptiska förfäder och Ricky Gervais förespråkar. Belöningen för att vara god mot era medmänniskor och den jord vi lever på kommer inte i någons himmel, den kommer här och nu. Passa på att njuta av det! Ju fler vi är som gör det, desto bättre.

Spotify växer – nu även med Rändajad

Spotify växer så det knakar. De som var tveksamma till Spotifys möjligheter att kapitalisera på digital musikdistribution när de först lanserade sin tjänst har helt klart fått tänka om.

Ekonomiskt går Spotify riktigt bra nu i slutet av 2010, och musikdatabasen växer så det knakar. Nu kan man till och med hitta en av mina favoriter. Rändajad med Urban Symphony – Estlands bidrag i Eurovision 2009. En riktigt skön låt med sagan om ringen alv – feeling, klockrent framförd.

Bara att avnjuta – på Youtube eller Spotify 🙂